Att somna in
Låg ner och läste högt ur någon isländsk socialismpamflett.
Börjar prata om skillnader och likheter mellan de politiska ideologierna med min kära.
Kommer in på Lebensraum och ockupationen av Polen. Hitlers babbel om att tyska folket behöver mer yta för att kunna expandera sin ras vidare.
Möts av en mycket märklig replik.
"Men det låter ju inte helt orimligt".
Det var en sekund av ren och skär ångest, innan hon brast ut i skratt.
Försök somna efter det.
Börjar prata om skillnader och likheter mellan de politiska ideologierna med min kära.
Kommer in på Lebensraum och ockupationen av Polen. Hitlers babbel om att tyska folket behöver mer yta för att kunna expandera sin ras vidare.
Möts av en mycket märklig replik.
"Men det låter ju inte helt orimligt".
Det var en sekund av ren och skär ångest, innan hon brast ut i skratt.
Försök somna efter det.
3 Kommentar/-er:
Skräms inte sådär. Det lät som ett bloggslutinlägg.
Men tänk, alltså, om man blir förälskad i nån som visar sig ha helt andra värderingar än en själv... hur löser man det? Kan man tänka bort det och bara vara kär?
sossen e som polyfem
enögd, tycker folks problem
är ofina, för underklass
dom ska ha det riktigt kass
"rörelsen" vår struntelit
tycker vanligt folk är skit
läxar upp oss varje da
säjer bara bla bla bla
floskler floskler floskler blaj
inte minst på första maj!
+
nog fanken e man liberal
oljigt inställsam och hal
överklassen kan nog dra
maktens slipsten ganska bra
kallar sig vår frihetsvän
älskar bara pånboken
den egna, haha, vilken sköld
för rätten, tycker skatt är stöld
vill ni komma ingenstans?
rösta på vår Allians!
Det där är humor på hög nivå. Låt aldrig din omgivning slappna av för mycket. :)
Skicka en kommentar
<< Hem