06 november 2007

Fuck facket

Svenska Journalistförbundet knatade runt här på kontoret igår. Kul för dem. Trist för vår Vd att behöva sitta i såna trista möten.

Claes de Faire säger allt som behöver sägas.

Vill du in i den här branschen, följ då dessa regler:
1. Jobba som en idiot.
2. Nu har alla gått hem. Fortsätt jobba som en idiot.
3. Nu kan du gå hem.
4. Titta inte på ditt saldo 25:e första åren.
5. Räkna för i helvete inte ut en timlön de första åren.
6. Jobba som en idiot innan resten av folket kommer till jobbet.

Gör på det viset och det kommer gå alldeles jävla lysande för dig i mediaträsket. Personligen har jag en arbetslös dag under de senaste tio åren. Att den arbetslösa dagen stör mig är kanske mer ett bevis på hur sjuk jag är.

17 Kommentar/-er:

skrev Anonymous Anonym:

Ja, så här borde världen fungera! Fuck facket! Vem fan behöver arbetsrätt i vår sköna, nya värld?

06 november, 2007 11:51  
skrev Blogger Redaktör Slätt:

Jag säger verkligen inte att facket inte har en roll i vår värld. Ok, det går att läsa på det viset - förstås. Men det är inte det jag menar, på riktigt även om folk tror att jag vill gräva ner facket jämt och ständigt.

Jag tycker dock att facket kan koncentrera sig på ett par saker, att arbeta för sina medlemmar. Om det nu är som så att vi på Strix har massa fackanslutet folk som klagat till SJF så är det givetvis rätt att de går och har ett möte med vår ledning. Men, så är det ju inte.

Det är så förbannat enkelt att sparka och klaga på produktionsbolagen eftersom folk verkligen tror att folk utnyttjas som om det vore en sweatshop vi arbetar i. Det var min poäng.

Plus att jag tycker att facket ska ge blanka fan i hur mycket vi arbetar så länge vi själva inte ser något problem med det utan att vi faktiskt har lite passion för vårat jobb.

06 november, 2007 11:57  
skrev Anonymous Anonym:

Synftgrejen i Expressen är ju hysterisk. En praktikant gråter för att denne inte fick lön under praktiken. Eh, liksom, nej? Ta ut ordet praktik & diskutera med närmaste bänkgranne.

Stolpskott.

06 november, 2007 12:49  
skrev Anonymous Anonym:

När det nu finns ett medieprogram på varje gymansium och journalist-/medielinjer i varenda buske - okay, på varenda högskola och varannan folkhögskola - så betyder det så klart att utbildningens värde i sig sjunker; den är en förstabiljett, men inte en biljett till jobb, oavsett hur kunniga eleverna är. Det som är avgörande för att kunna göra ett bra jobb lär man isg ju först när man är inne på jobbet, eller som en tv-kille uttryckte det när Nöjesguiden gjorde ett ovanligt osminkat reportage om media för en del år sen: "Första kravet när du gått en utbildning på det här området är att komma in och bli knullad, och för att bli knullad av rätt männniskor måste du vara beredd att sälja dig - när jag fick jobb i Stockholm jobbade jag i princip gratis nio-tio månader. Efter det jobbet var jag knullad och varm och kunde gå vidare".

Man behöver inte precis vara Einstein för att se att det är en ordning somg enererar många jasägare - om du tackar nej till att göra en viss sak (t ex spruta vattenpistol på Fredrik Reinfeldtm förhandla bort övertidsersättning tills programmet har sänts eller hänga utanför nån kändis villa nätterna igenom) så står det tio till i kö och vill ha din projekt- eller timanställning.

Eftersom conventional wisdom är att alla kan jobba med media - alla klarar väl att knappa på en dator, ta bilder med digitalkmaera eller snacka i mikrofon - så är det inte särskilt hett att tala om någon slags kunnande eller yrkeskodex annat än just att *ha* jobbat och lärt sig vad som duger. Det är därmed noll tvekan om att denna raksträcka mot framtiden kommer att bli ännu bredare.

06 november, 2007 14:13  
skrev Anonymous Anonym:

What? Det där känner jag inte igen! Jag jobbade som en idiot första året med kass lön. Efter det har jag aldrig känt mig underbetald eller slitit mer än jag velat. Ju!

Men håller mer om att bortskämda kids borde jobba hårdare..

08 november, 2007 19:26  
skrev Blogger Redaktör Slätt:

Marléne: Ah, där ser man. Jag har kännt mig underbetald alltid. Anser alltid att jag är värd mer än jag har i lön, men det betyder ju inte att jag är underbetald måste man kanske påpeka.

09 november, 2007 09:39  
skrev Anonymous Anonym:

Ge oss bananer!

09 november, 2007 15:11  
skrev Blogger Tim:

Det är väl självklart att man jobbar mer än anställningsavtalet kräver om det fyller ens liv med tillfredsställelse (och/eller ens plånbok med mer pengar). Den som tycker annorlunda förtjänar arbetslöshet. I /vad vänsterpartiet tolkar som/ borgarnas Sverige.

09 november, 2007 23:33  
skrev Anonymous Anonym:

Tim: att programmatiskt kräva att man ska "älska jobbet hela tiden" för att överhuvudtaget förtjäna ett jobb, eller för att kunna väntas göra det bra, är inte någon särskilt vettig inställning. Det betyder ofta just att man låter chefen tuta och köra hela tiden, och driva medarbetarna framför sig. Eller under sig.

13 november, 2007 19:33  
skrev Anonymous Anonym:

Och ett förtydligande : med "att älska sitt jobb" menar jag att hett älska den anställning, den arbetsplats man befinner sig på, inte "att brinna för den karriär du valt - eller siktar på att ta dig fram till". Annars lär det snart vara tio pers som påpekar att "klart man brinner för jobbet man valde, anars borde man ju syssla med något anat". Det är få förunnat att älska varje anställning man tar, eller att ofta bli jobbintervjuad av sina gamla polare.

13 november, 2007 19:58  
skrev Anonymous Anonym:

Vad duktig du är! Verkligen jätteduktig!

Myran

28 november, 2007 10:32  
skrev Blogger Redaktör Slätt:

Tack Myran, jag tycker själv att jag är ganska duktig.

Du personligen verkar annars mest vara en bitter jävel.

Men jag önskar att det ska gå bra för dig också.

28 november, 2007 10:39  
skrev Anonymous Anonym:

Att jobba som en idiot borde du ju ha lätt för.

29 november, 2007 22:00  
skrev Blogger Redaktör Slätt:

Anubis, söt du är gubben. För jag vet att du är en gubbe, det är nämligen 95 procent av alla bittra, dryga och idiotiska människor som är just män i medelåldern eller snarare lite äldre än så. Du har liten kuk också tippar jag.

Men puss på dig ändå och läs en annan blogg.

Fucking retard

30 november, 2007 09:36  
skrev Anonymous Anonym:

Nej, men jag är allvarlig. Vi är många som verkligen ärligt beundrar sådana som du. Som jobbar och sliter, drar sitt strå till stacken och håller hjulen snurrande. Vi tror inte alls att det är en flykt från jaget och verkligheten att sälja all sin vakna tid till andra människor. Vi tycker inte alls att din aggressivitet mot alla som inte lever på det rätta sättet, Redaktör Slätts sätt, är talande. Ack, om bara alla kunde vara Redaktörens kopior -- då skulle han slippa känna sig så ensam och inte vara tvungen lägga ner så mycket energi på att förtränga tvivlen. Men då skulle han ju inte ha någon att se ner på, dock. Stackars dumme Redaktören.

Myran.

P.S. Du är jättesöt redaktören, gubben, gullet. Jag vet det, för 95 procent, minst, av alla sötnosar som du är nämligen sötnosar och söta, eller snarare lite sötare än så. Förresten har jag skitstor kuk, fråga din mamma. Ds.

30 november, 2007 10:22  
skrev Blogger Redaktör Slätt:

Jag gillar dig Myran, det måste jag säga.

Men om vi ska bli lite allvarliga då. Vem är du eller säg facket att säga till mig hur jag ska leva och hur mycket jag ska arbeta? Varför får jag inte göra det själv, må så vara av vilka skäl som helst. Om jag gillar mitt arbete och jag tror ju att jag gör någon nytta här i samhället, ska jag då inte göra det för att det finns andra som inte vill arbeta på det viset?

Sedan så låter det säkert som att jag arbetar 24 timmar om dygnet, men riktigt så är det givetvis inte. Det finns perioder med inspelning som kan sysselsätta mig 2/3 av ett dygn, men det är kortare perioder på en månad eller två om året. Resten av tiden kanske jag ligger på tio timmar om dagen och jag är bättre på att inte ta med arbetet hem nu jämfört med när jag jobbade på sveriges radio på nittiotalet. Det var inte ett sunt liv, men det gav mig något då och här och nu så är jag glad för det.

Jag tvingar ingen att jobba som jag gör, men vem är de att säga till mig hur mycket jag borde eller inte borde jobba?

På riktigt nu då? Ska vi införa maximitid som en människa ska få arbeta på en vecka?

Pratade med mamma, hon bekräftade ditt skryt. Puss

30 november, 2007 10:32  
skrev Anonymous Anonym:

Meh! *Slår mig med handflatan på pannan* Jag glömde:

Sucking fucktard. Ketchupeater.

Sådärja.

01 december, 2007 12:37  

Skicka en kommentar

<< Hem

Creeper Bloggtoppen.se BlogRankers.com Media och Journalistik bloggar Film & TV bloggar Blogg