Nada minne

Så jag gick inte ut igår.

Annars har den här veckan sett ut som hela våren 2006 gjorde för mig. I korthet betydde det: Jobba, supa, sova. Vila likt Gud på sjunde dagen, undrar om han hade samma form av ångest också.

Anywho, vi vann mot Kalmar. Det var fan i mig inte något jag hade räknat med. Vissa fotbollsmatcher betyder liksom bara att man träffar polare och tar sig en rejäl dyngfylla. Ungefär så gick det också denna kväll. Gustav har namedroplista för Nada, själv lyckades jag med konststycket att dansa på varenda minimal sak som hade en höjd på över en meter. I övrigt hade jag skallen i behåll när jag efter att ha sänkt ytterligare en bärs och ett järn insåg att det vore dumt att åka till F12 för fortsatt fest. Vill i alla fall säga att det är så sjukt trevligt att se Magnus Talib, det var som vanligt för länge sedan.

Jag tog nattbuss hem och ringde flickan. Ett samtal som borde ha låtit något i stil med det här:

Peeeeep. Hej du har kommit till Jenny. Jag är på jobb utomlands... bla bla bla

- Hick. Hej. Hick. Hej. Älskling. Du är bäst. HICK. (Snubbel ramla omkull) Fan helvete. Hick. Jag älskar dig. Nu ska jag dö. Puss.

Just så. Ikväll kör vi i alla fall på riktigt. Knn peppen och ta en dusch. Sedan kör vi hela natten lång.

Note to self: Försök att inte dricka före midnatt. Då kanske du minns vad du spelar. Du kanske kan ta det där järnet vid tretiden utan att vilja spy. Du kommer kunna föra en vettig diskussion med Carl M på Spy. Du kommer kanske inte bli utkastad. Du kanske kommer minnas vem du ringer. Richard, det låter som en fin kväll. Vi säger så.