05 oktober 2006

Take one for the company

Jag är för snäll, kan inte säga nej. Gårdagen hade överbevisat självaste fucking "Thomas Tvivlaren" på den tiden en skäggsmurf vandrade runt på jorden och gjorde softa saker som söp med rövare och banditer, sparkade på präster och hamnade på ett kors.

Panik-Cricko kom upp på Insiders redaktion i förrgår kväll.
- Richard! Du är så fin, inleder hon allt med.
- Oavsett, nej. Glöm det, nej säger jag.
- Men, alltså lyssna åtminstone.
- Nej, jag vet att vad det än är så kan det inte vara av godo.
- Men snälla kan du inte vara våran singelkille i Förkväll på onsdag kväll, snälla.

*muttrar sjukt mycket* Jag vet att jag kommer ställa upp för jag vet vilken panik man kan ha i de där situationerna, men jag tänker inte göra det utan att vara lite grinig åtminstone. Meddelar att jag ska fundera och komma ner till deras redaktion om ett par minuter.

*ett par minuter senare*

Vandrar förbi "Från Koja till slott", "Dokumentärerna till femman" och "Ondskan", sneddar förbi lönekontoret och där står bossen Aschberg.

- He he he, så vi ska fixa ett skjut till dig alltså, he he.
- Nej, alltså den delen ordnar jag själv men nu var det tal om att rädda något tv-program och hey, ni äger mig ju så man ställer upp.

Onsdagen handlar enbart om en sak, gräva ner sig i så sjukt mycket jobb att man inte tänker på det sjuka att jag ska sitta som desposingelfån i tv, där de sista minutrarna av programmet ratar 500 000 eftersom det ligger direkt efter Nyheterna. Det där med förträngning fungerar sådär visar det sig. Alla på jobbet vet om det, alla babblar om det, pikar och hintar att "nu blir det åka av". Det enda är, jag vill inte ha något åka med någon som kommer och sätter sig i tv och dejtar. Jag vill bara göra TV och sedan ansluta till vännerna på Tranan och lyssna på kärlekssmetrock levererat av Fredrik Virtanen och Tom Pyhl.

17.00
Ansluter till Centralstationen där Förkväll sänder ifrån. Lunkar in i kontrollrummet, då visar det sig att ingen där visste att det var jag som var singelkillen Richard, 29 år. Alla som man jobbat med tidigare vrider sig av skratt, alla utom jag. Får i alla fall kaffe, wrap och cola. Tvingar bildproducenten Sonny att skippa den fåniga hjärtgrafiken som de skapat exklusivt för dagens sändning.

- Jag skämtar inte Sonny, tar du med den grafiken så sänker jag dig och jag skämtar verkligen inte. Förstår du det?
- Men alltså, det är ju lite 70-retro i stil med Loveboat. Det är ju soft?
- Nej, det är kladdigt och patetiskt á la Lovesearch med Dominika Peczynski och det är inte ok. Har du på riktigt fattat att du inte lägger ett jävla hjärta runt mitt ansikte när jag är i bild?
- Eh, ja jag lovar.
- Bra, då tar vi en öl efteråt.

Resten av de hårresande dejtarna får ni titta på här om ni vill. Gå ner till klippen om singelinslagen så hittar ni Richard, 29 år och singel.

Jag fick som jag ville. Gjorde lite TV, åkte till Tranan och drack Fernet och mellis med fina Jonna, Johan (som kan ha köpt den finaste lägenheten i stan tillsammans med Frida) och Gudmundson som hade bytt min Fernet mot en Gammeldansk. Trevligt att se Wayne och Daniel från Expressen där också och givetvis kombon i baren vid skivspelarna. Tycker dock fortfarande att jag inte känner mig hemma på Tranan, Romeo var bättre på Riche men man kan inte få allt.

Jag tog en för företaget och fick ettårskontrakt, fast det hade förhoppningsvis andra bakomliggande faktorer än att jag ställde upp som singeldespofånet Richard, 29.

Och ja, om jag inte sa det: Det är helt ok att garva åt mig, inte med mig utan åt mig. Jag bjuder på den.

9 Kommentar/-er:

skrev Anonymous marla:

Säg som det är: Du sa ja utan att fundera, och du älskade varenda sekund av det! :D

06 oktober, 2006 09:17  
skrev Anonymous Johan:

Jag vet att du egentligen inte tvekade. Har förstått att du älskar uppståndelsen och att hävda dig själv. Det märks hur tydligt bara av att läsa denna sidan i 5 min. Måste visa detta för mina vänner.
Lycka till!!!

07 oktober, 2006 00:26  
skrev Blogger Redaktör Slätt:

Johan som i Johan L? Nej, du skulle inte göra ett sådant ordval. Hävda mig själv? Nej, jag klarar mig utan att göra det men om du menar att jag har en sida som bejakar exhibitionism så är det klart som fan, inte skulle man blivit journalist annars. Den som säger något annat ljuger, sedan är det givetvis inte huvudanledningen men det finns med i bakgrunden vill jag hävda i väldigt många fall.

Tackar till lycka till-delen, går väl sådär som sagt, men det är jobb som står högst på min priolista för tillfället och det tenderar att gå stick i stäv med att hitta något varaktigt. Lycka till själv!

07 oktober, 2006 13:06  
skrev Anonymous marla:

Skit samma var när hur och varför: u gjorde dig bra i rutan. Det ska bli intressant att se vad nästa steg blir, din adrenalinpundare! :D

07 oktober, 2006 14:27  
skrev Blogger Redaktör Slätt:

Marla:

Ja, va fan det var väl lite kul. Nästa steg blir att dejta på normalt vis, det ska bli spännande hahahaha.

Hur är det med talltoppsångesten? Gick det bra på Y-bussen? Hälsa Millish så gott!

07 oktober, 2006 15:34  
skrev Anonymous marla:

Talltoppsångesten krystade fram några bra texter så det var värt. Y-bussen sög och kommer att suga i kväll också antagligen. Ses på måndag!

08 oktober, 2006 07:18  
skrev Blogger Redaktör Slätt:

Ah, något gott då alltså. Ses inte imorgon, åker iväg på inspelningsresa i dagarna två. Ses onsdag helt enkelt, om jag lever då. Kanske får stanna hemma för att sova ut.

08 oktober, 2006 10:44  
skrev Blogger jason:

shit, nu har man missat något. så fort man inte är i närheten av en tv så händer det grejer. Skall omedelbart kolla länken.

Och Du, Grattis.

09 oktober, 2006 07:57  
skrev Blogger Redaktör Slätt:

Ja Jason, det blev inte någon dejt med någon av dem som kom till studion om vi säger så... Välkommen tillbaka till jobbet imorgon! Själv har man varit i Odessa, fucking Ukraine! Helt otippat käkade vi en av de absolut bästa sushis som jag satt i mig i hela mitt liv. Annars kan man säga att Odessa är inte staden man vill bosätta sig i, men det blir ett jävligt bra jobb av det kan jag lova. Ihhh vill berätta, men får inte och vill nog inte egentligen heller.

Berättar mer imorgon...

TACK! Sjukt skönt faktiskt, inte för att jag oroat mig för att jag skulle stå utan jobb men skönt ändå av någon anledning jag inte riktigt förstår mig på.

Märkligaste konversationen med Robban när andra högg i mig och de kontrade...

Robban:
- Är det klart nu?

Jag:
- Ja det är klart.

Robban:
- Bra (går vidare)

Vid det tillfället var det typ två som visste om att jag funderade på andra bolag, och vips var de på mig. Så skönt att bli uppskattad helt enkelt. Men nu är jag typ död och ska hem och sova någon timme...

10 oktober, 2006 21:21  

Skicka en kommentar

<< Hem

Creeper Bloggtoppen.se BlogRankers.com Media och Journalistik bloggar Film & TV bloggar Blogg