Försök utan ren affekt

FRA.

Det är tre bokstäver som kommit att betyda så mycket de senaste veckorna.

Ledaren Reinfeldt anser inte att vi, som skriker oss hesa i motstånd, är några som är värda att lyssna på. 

Problemet för Reinfeldt och allianspartierna är faktiskt inte att man förlorar kärnväljare, faktiskt.

Problemet för dem är att de går på tvärs med en helt ny generation. I den här generationen så finns mer kunskap om internet och önskan om att ha sitt surfande i fred än hela regeringskansliet antagligen kan uppbåda.

Detta är problemet för Reinfeldt och hans patetiskt dåliga spinndoktorer. De förstår verkligen inte på något vis hur nästa generationen av väljare fungerar och vad deras vanor är.

Det är på så många sätt tragiskt.

Jag har personligen aldrig varit emot signalspaning, som en del riksdagsledamöter vill få det till.

Jag ser ett extremt värde i att vi har en bra underrättelsetjänst, men jag kommer aldrig tycka att det är ok att Riksdagen stiftar lagar som står i direkt strid med proportionalitetsprincipen i vad som än så länge kallas för vår grundlag.

Jag har i dag suttit och svingat de fula glasen med öl med personer som verkligen jobbar för att försöka argumentera för FRA-lagen - inte för att han var för den utan bara för att vi skulle få lite fart på debatten.

Jag anser och i min värld så anser jag mig veta att den här lagen aldrig någonsin kommer att vara acceptabel och jag drömmer om att Sverige ska instifta en konstitutionsdomstol som sätter stopp för dumheter som går emot våra grundlagar.

Än så länge så visar det sig att en grundlag är inte något som är särskilt viktig. Enligt vän av ordning ska det krävas två omröstningar med ett allmänt val emellan för att kunna förändra grundlagen, men det verkar inte ledamöterna bry sig om tyvärr.

En konstitutionsdomstol i stil med Tyskland eller USA hade bara garvat och bett lagstiftarna dra åt helvete eftersom det inte finns ett lagrum som på riktigt godkänner det som Riksdagen nu godkänt.

P.s. Gunnar Andrén, är den mannen på allvar. Alltså på riktigt? Vi pratar om en person som inte har några som helst problem med att rösta igenom FRA-lagen som kommer leda till att ungefär 60 procent av alla svenskars mail kontinuerligt kommer att scannas av en av världens största datorer. Efter det har han mage att kritisera den så kallade Prinsen för att han vidarebefordrat ett e-post till Expressen.

Alltså det är tragikomiskt, hans syn på yttrandefrihet och medddelarskydd. Det är ju än så länge något som är inskrivet i grundlagarna, men enligt Andrén är det tydligen Gestapofasoner att informera pressen.

Enligt mig är det Andrén som röstat ja till vad som kan bli Gestapofasoner.

Återigen så är det något extremt spännande och något extremt skrämmande som just i detta nu pågår.

Vi tar fighten. Hela vägen in i kaklet för när Riksdagen öppnar igen så kommer jag att stå där med min hund och skrika mig hes för att åtminstone få deras hycklande öra för en sekund.

P.P.S. Jag jobbar rätt mycket så det tar lite tid innan jag kan jaga rätt på råmaterialet till Federleys svängning i FRA-frågan i grunden. Jag hoppas att ni har förståelse för att jag behöver ha lite ledig tid också. Kanske kommer klippen på bloggen eller så kanske det blir ett tv-program som sänds i anslutning till nästa omröstning.

Vem vet?