27 juli 2006

I fiendearmén, i fiendeland

Åtta svenska fanor. En strimma rök från ett plan på väg från Bromma i väster till okänd destination. Ett nästan tomt Norra stå som fond när solen gömmer sig bakom betongkomplexet. Vackrare än så blev det inte igår när jag begav mig med fiendearmén till fiendelandet Mordor för att skåda lite sparka och spring med boll.

Fotboll är ändå fotboll, tänkte jag. Men se nu har jag fått en lektion i att så är det inte alls. Jag har ett objektivt sett ganska sjukt intresse för fotboll. Så jag tackade ja till inviten om att se lite kvalfotboll för Apa IF tillsammans med Isobel, Roddan och Tim. Isobels man Svend var också med.

Rålambshovsparken tog väl hand om våra kroppar ett par timmar före avspark. I bakgrunden hade sekten samlats för lite gemensamma rörelser. Våra begränsades till ett område på några kvadrat, sittandes. Svend var välutrustad, med kylväska för vätskorna. Min lila påse kylde inte lika bra.

Ont å möta Djurgår´n. Ja, det gör ont att möta Djurgår´n. Ont å möta Djurgår´n. Ja, det gör ont att möta Djurgår´n.

Det enda jag såg var en pojke med backslick och skor som hade mönster som liknade Louis Vuitton. Så där ont, reflekterade jag kort.

Med en grönvit själ var det svårt att stå på södra, men båda lagen spelade så nödtorftigt att jag inte ens kunde hetsa upp mig för att Pengafabriken AB skulle förlora mot laget med väldigt många konsonanter i namnet.

Jag stod mest tyst hela tiden och koncentrerade mig på att registrera hur genomsnittssupportern i Djurgården ser ut. Jag log rätt mycket för mig själv, och var tyst som sagt – men det brast vid något tillfälle.

Mina blåblåa vänner tyckte givetvis att det var stor humor med en fiende som stod tyst mest hela tiden, men så röt han till. Högt, bra mycket högre än de som stod runt omkring.

Solnatattare. Solnatattare. SOLNATATTARE!

Jag kunde inte gärna sjunga med i de uppbyggande ramsorna, men en nedbrytande destruktiv ramsa riktad till säkerhetsfolk kan man alltid kosta på sig. Här fick jag också extremt tydligt se skillnaden mellan Hammarby och Djurgårdens supporterorganisation och vem som dikterar villkoren på läktarna.

Vi är Hammarby och vi sätter reglerna för vår läktarkultur. De är Djurgår´n och där sätter säkerhetsfolket (och en stor sjuk kanin med kastrull på huvudet) reglerna för deras läktarkultur. Situationen var den att tre (!!!) capos höll låda från stängslet på Södra läktaren. Tills en vakt sa att de inte fick stå på stängslet. Tre stycken pojkar lyder och hoppar ned på marken. Sången fullständigt dör. På en gång. Ingen ramsa under de nittio spelminuterna höll i mer än 60 sekunder. Sedan var det ny ramsa som dog efter 20 sekunder, och så vidare.

Jag kan konstatera att hade någon vakt sagt till Hammarbys klack att ni måste göra som vi säger annars blir vi sura, så hade det fått motsatt effekt och det hade blivit fullständig kaos. Klacken har vid flera tillfällen hellre tagit emot en spraydos med tårgas än kapitulerat inför säkerhetsorganisationen.

Ja, annars inte så mycket mer att orda om gårdagens ursäkt för fotbollsmatch. Kappa och Lacoste är de vanligaste märkena i Djurgårdsklacken. Det är subtil bajenhumor.

Efteråt på Fridhem:
En servitris kommer tillbaka med kort och legitimation till mig.

- Vad gör du på Sveriges Radio om man får fråga det? (Står på mitt leg.)

Rätt&Slätt:
- Jag slutade där för typ evigheter sedan men har varit lat och inte fixat nytt pressleg.

Servitris:
- Aha, jag känner igen dig men det kanske är här jag sett dig då?

Jag ler lite snett, vill inte direkt bli igenkänd av det skälet.

Roddan:
- Nej, du känner nog igen honom från radion.

26 juli 2006

Så tolkar du sommartorkan i media

Journalistikens öken är sommaren. Varenda instutition har stängt, det går inte ens att hitta en människa på Riksdagen. Jo, förresten det finns några där men de är inte ens värda att besöka - enligt hur media fungerar idag - för de vet inget och måste jobba tusen gånger hårdare för att förtjäna sin plats på valbar plats på riksdagslistan inför nästa mandatperiod.

Detta leder till det ständiga problemet på nyhetsredaktionerna, sommartorkan. Under flera månader innan torkan slår till har redaktionerna gjort sitt bästa med att bunkra upp med nyheter som är helt otidsbundna som man kan kasta in i tidningen på de tomma platserna som varje dag uppstår. När inget händer så återanvänder journalister gärna nyheter. In i textarkivet, kolla vad tidningen skrev för artiklar för exakt ett år sedan, vem som intervjuades och gör om knäcket. Läsaren fattar ingenting ändå, tror nyhetsredaktionen.

Det tredje sättet att fylla tidningen är den galna spekulationsjournalistiken, som vanligtvis huserar på ekonomidelen, men under sommaren får den plats överallt. För att du ska veta vad som betyder vad så har vi sammanställt en lista på hur du ska tolka nyheterna under sommarmånaderna.

Politikern säger: Visst är det en viktig fråga och vi arbetar hårt på att få upp det i höstbudgeten.
Politikern menar: Jag har ingen aning om va du snackar om, men imorgon tillsätter jag en kommission som granskar det.

Politikern säger: Inga kommentarer.
Politikern menar: Vi har diskuterat detta men bestämt att presentera materialet när opinionssiffrorna viker nedåt.

Politikern säger: Ja, vi kommer diskutera detta i partigruppen.
Politikern menar: Vi har redan bestämt oss.

Politikern säger: Inget är klart.
Politikern menar: I morgon är det presskonferens.

Politikern säger: Vi bestämde oss för att driva frågan imorse på partistyrelsens möte.
Politikern menar: I praktiken har det varit klart ett halvår.

Pressansvarig säger: Flera i partistyrelsen tycker att detta är en intressant fråga.
Pressansvarig menar: Ingen jävel har ens tänkt tanken på att läsa den långa utredningen.

Pressansvarig säger: Det finns intresse för samarbete både till höger och vänster.
Pressansvarig menar: Det ringde en lokalpolitiker från moderaterna och frågade om vi skulle äta lunch och sedan stötte jag på en praktikant från vänsterpartiets kansli på väg till lunchen.

Pressansvarig säger: Partiet har hanterat frågan i partistyrelsen.
Pressansvarig menar: Partiet vill sparka ut en hög ministrar, men vågar inte för de vikande opinionssiffrorna.

Pressansvarig säger: Om vi är nära en uppgörelse om höstbudgeten? Absolut, men citera mig inte på det.
Pressansvarig menar: Personen i fråga har inte en aning men vill framstå som en i maktens korridorer.

Karriärspolitikern säger: Partiledaren har sagt att det finns ett par departement och instutitioner som är intresserade av mig. Men jag kan inte säga vilka.
Karriärspolitikern menar: Min partiledare har sagt till mig att säga att det finns ett par kommunkontor som är intresserade av mig.

Karriärspolitikern säger: Självklart blir jag smickrad. Det är ett bra departement. Men de har inte varit i kontakt med mig.
Karriärspolitikern menar: Självklart blir jag smickrad. Det är ett bra departement. Men de har inte varit i kontakt med mig. Dessutom ska jag bli politisk karriärist i Bryssel.

Karriärspolitikern säger: Det är många rykten nu. Jag har lärt mig att ta rykten med en nypa salt.
Karriärspolitikern menar: Ett av ryktena stämmer väldigt, väldigt bra.

Media säger: Enligt en säker källa.
Media menar: Enligt en säker källa.

Media säger: Enligt en källa.
Media menar: Enligt en osäker källa.

Media säger: Enligt vad vi erfar är Kalle uppe för diskussion till partiledarposten.
Media menar: Det snackas om att Kalle är uppe för diskussion men vi har inte lyckats få det bekräftat.

Media säger: Han kan komma att lämna partiet.
Media menar: Vi hade ingen bra nyhet i dag så låt oss spekulera lite.

Stora starkbangare, tack och ja, typ nu

Grattis, ni har Fröjdfeldt. Det är ingen idé att titta då ju. Man vet ju att han kommer döma straff mot Stockholmslagen i 87:e minuten.

Orden strömmade från Roddans mun, 20 sekunder innan avsparken på Borås Arena igår kväll.

Om matchen ska ej här ordas, jag är för dålig på analyser i kombination med starkbangare eller som någon person envisades med att kalla det igår, Stöl. Inte ok. Starkbangare är så far out att det funkar, men att dra till med bartermer från helvetets dagar när Ibiza var fylleresmålet, inte ok. Någonstans. (Alltså tiden innan Ibiza plötsligt blev hett igen.)

Mina insatser igår på kommentatorplats, på Södermalm.

"Fisken har skaffat sig diadem. Det var lite, ja oväntat."

"Spelar Ante för Vägverket?"
Ante Covic hade en märklig färg på sin målvaktströja igår som jag aldrig sett tidigare.

"Välkommen Kapten Kola!"
Sebastian Eguren hann väl inte med så mycket, men Bajenmyten har kommit tillbaka. Bajensvin - hasch och kokain!

Lilla Persien, skolgården bakom Tjärhovsgatan och Kvarnen. Inte hemma i rimlig tid. Men vad gjorde det, jag mådde bra när jag vaknade.

Noteringen till mig själv: Nej, Richard du ska inte använda lekplatsers fjädergungliknande saker till att hålla balansen på. Det slutar bara illa.

25 juli 2006

Rasbiologiska institutet anno 2006


Sverige 2006 håller på att bli ett väldigt ofritt land. & jag är ledsen att säga att det ser inte ljust ut, som Neo deklarerade i sitt första nummer i år. Huvudet på spiken i nummer två dock.

Och vännen, detta är inte ens en fråga om höger eller vänster, för fienden lurar på båda sidor. Från vänsterhåll har man (läs Göran Persson) de senaste åren fått höra om sociala turister när den Europeiska Unionen skulle utvidgas. Givetvis, ingen kan väl vilja komma till Sverige för att tjäna pengar, nej alla vill leva på Perssons välfärdssystem.

Så hade vi han Leijonungen, som blev Leijonkungen bland sina vakthundar i Liberala Ungdomsförbundet. Det var bort med snällismen och in med hårdhandskarna, batongliberalismen. Det var språktest i sämsta liberala tradition. LUF hade en del skarpa motioner vid sitt årsmöte, där det endast avhandlades frågor om stadgarna om jag inte minns fel. Detta ledde till att någon, väldigt högt uppsatt, motionerade om att det skulle krävas språktest av de som ville gå med i LUF. Det var en finurlig markering mot moderpartiet, men sedan har det varit tyst. Resultat går före ideologi, tydligen.

Ja, så hade vi Waxholm. Go home! och så vidare. Runt om i landet just nu pågår liknande blockader, jag tror dock inte någon vågar skrika Gåååå håååme längre.

Men nu har det brustit fullständigt på Helgeandsholmen för ett par riksdagsledamöter. Nyamko var först. Ok, när Nyamko uttalade orden "Kontrollera underlivet på alla högstadieflickor" så försvann människans frihet - hela jävla vägen till Iran eller Somalia. Jag tolkade utspelet som ytterligare en testballong från Folkpartiets kansli, går det hem så hakar Leijonungen på. Om inte, så var det ju bara en enskild riksdagsledamots förslag och inte något som partiet stod bakom.

Sedan kom Mauricio, och ja herrejävlar. Jag är ledsen, men det finns inga andra ord för det. Ni får tids nog läsa om min syn på Mauricio i Svensk Linje. Visst har Mauricio rätt på punkten gällande att Nyamkos förslag har en del liberala brister, no shit men han tar ju en u-sväng till Uppsala. Och du, jag talar inte om 2006 - hoppa tillbaka till 1922 när ett visst institut inrättades. Om Mauricio menar allvar med att endast personer från riskgrupperna ska tvingas förnedras vid 13 års ålder så måste nämligen ett register upprättas. Ett register med ursprung, religion och ålder. Annars kan det inte genomföras i praktiken, och självaste Vivianne Franzén är nog stolt över Mauricio.

Ser folk brutaliseringen av det offentliga samtalet? Har politikerna fullständigt glömt bort det tidiga 1990-talet och stämningarna då?

Det ser som sagt mörkt ut. Mycket mörkt. Och nu har jag inte ens gått in på den svenska versionen av Tony Blair, Justitieminister Bodström. Han får jag återkomma till för nu orkar jag inte.

Tillägg: Han hälsar genom sin pressekreterare att det är en debatt mellan två folkpartister. Told you so.

Tillägg 2: Expressen skriver klokt. Hade kunnat vara jag som skrev den, men inte än. Lite jobbigt får jag erkänna då detta var något jag hade tänkt ta upp, men men...

24 juli 2006

Är det där en sport, på allvar?


Tydligen ska staden på andra sidan detta land vara värd för en drös fullständigt ickedynamiska sporter som går under samlingsnamnet friidrott. Jag finner det märkligt att folk ens kan orka hetsa upp sig över dessa så kallade sporter. Allt som per definition inte omfattar kroppskontakt, kan inte legitimeras med beteckningen sport.

Det har givetvis funnits undantag, personer som även fått mig att känna lite för de där som springer runt på något som inte liknar en fotbollsstadion (läs Stockholms Stadion, med löparbanor). Mr Vertigo sammanfattar känslan inför EM på Nya Ullevi.

"Nja, det är alltid traumatiskt med dom grabbarna, speciellt Holm egentligen. Den jävla självgoda muppen som tror han är intellektuell för att han läst ”Om en Pojke” av Nick Hornby. Allt stör mig med honom, hans självgodhet, hans komplex för att han ALDRIG kommer slå världsrekord, och kanske framförallt hans shorts och att han dissar Sjöberg. Hur kan han dissa Sjöberg? Sjöberg satt vid löparbanan, groggade och kedjerökte. Nån funktionär säger till att det är hans tur. Han går in, hoppar, slår världsrekord, ser sur ut och bara ”var är spriten?”.

Han är allt Holm vill vara men aldrig kommer bli. Sjöberg kan fan GÅ över den lilla inavlade dvärgen. Strand avskyr jag av två anledningar:

1. Han är ful.
2. Han är dålig men skall ändå hålla på och satsa och har en beef med Holm om vem som är bäst.

Strand, lilla vän, alla är bättre än vad du är till och med en inavlad bonddvärg från värmland. Friidrott är rätt mesigt överlag men Sjöberg satte fanimej färg på sporten. Höjdhoppets Sokrates. Men Holm och Strand är två töntar i en töntsport som så tydligt blev mobbade i skolan och bara "vänta ni jag skall visa er att jag kan vara bäst ... på att hoppa högt".

Wankers."

Via BlogGS

Jaha, bloggträsket here we go!

Jag var rädd för det här. Det är detta som är bloggandets baksida, utmaningar. Jag är rent generellt alldeles för ärlig när det gäller sådana här saker, men det var rätt oskyldigt så varför inte. Kram på fenomenala Zaida, som knappt hann åka innan hon kom hem igen.

4 arbeten jag haft i mitt liv:
1. Fabriksarbetare
2. Simlärare
3. Vårdbiträde
4. Journalist

4 filmer jag kan se om och om igen:
1. The Godfather (kan se inledningen tusen gånger i rad och förstå redan där att det kommer ta mycket lång tid innan någon slår Coppola på dramaturgi.)
2. 18 with a bullet
3. Bound by honour
4. Gone in 60 seconds (Ja, men inte bara för att Angelina Jolie borde vara blond, typ jämt.

4 städer jag har bott i:
1. Värnamo
2. Göteborg
3. Malmö
4. Stockholm

4 teveserier jag gärna ser:
Nja, följer men ligger de i tablån när jag inte har annat för mig så...

1. South Park
2. Dark Angel
3. Buffy the vampire slayer
4. Family Guy

4 ställen jag vill åka till:
1. Tibet
2. Vietnam
3. New York
4. Bagdad

4 webbsidor jag besöker dagligen:
1. NY Times
2. The Guardian
3. Expressen
4. Aftonbladet

4 favoriträtter:
1. Bajenburgaren på Södermalm (med bea!)
2. Carmens hamburgertallrik
3. Typ allt från Cajsa Warg
4. Min wicked köttfärssås (som inte rekommenderas av någon läkare p.g.a. viss fetthalt.)

4 ställen där jag stortrivs:
1. Söderstadion
2. Långholmens klippor
3. Fjäderholmarna
4. Överallt med vänner

4 vänner som jag tror kommer att svara:
1. Mrs. Gonzo
2. Knugen av kransen
3. Maggie May
4. Sakine

23 juli 2006

Noll semester – ett visst aber


Jag hoppade över semestern i år av flera anledningar. Dels kände jag ett sug efter att jobba, vilket arbetsnarkomanen i mig ber att få återkomma till någon gång för mycket. Dels handlade det om en ekonomisk situation att det alltid är svårt att tacka nej till massa pengar, men kanske framför allt för att jag fick en utmaning arbetsmässigt som låg, om inte diametralt motsatt läge mot vad jag gjort tidigare så åtminstone i en parallellvärld.

Detta är alltså inte Se-på-mig, det-är-så-förbannat-synd-om-mig-för-jag-har-ingen-semester-post. Jag har gjort mitt fria val och är sjukt nöjd med hur det har fallit ut. Resultatet får ni se i september på TV3. Tanken var semester i augusti månad, men att bli headhuntad till jobb som knäcker säger man aldrig nej till. Ska bli hur kul som helst att knega och fundera tillsammans med bland annat Isobel & Leo.

Inget kul utan en massa helvete givetvis. Samtalen är oräkneliga från folk på vardagar som undrar om jag a) dött. b) blivit inlagd på obskyr instutition. c) hatar människor. eller d) inte har stash.

(Någon har också undrat om jag skaffat flickvän, jo eller hur.)

Det är ju rosékvällar i Stockholm, utropar pöbeln. Den där pöbeln jag älskar att hänga med sommarkvällar på Långholmen, i Humlan eller annorstädes. (haha, Karl XII ramlade förbi och ville ha tillbaka sitt språk.)

Med åren har man utvecklat det där sinnet för värme i Stockholm. Att gå tillbaka till stadiet kring 17 år när man inte hade några bekymmer eller bestyr att stå i. Att det var helt ok för att under ett par månader käka nudlar igen för att spara in till fest och resande i all oändlighet. Den traditionen har lite brutits i år, jag gillar det inte.

Den här sommaren har jag mest saknat de där omotiverade långa nätterna på fester där man inte känner en käft, eller max en handfull. De nätterna som slutar i Älta eller i Gamla Stan där man gemensamt festar in soluppgången. De som slutar när andra ska ut på förmiddagsfika. Där man slaggar på sätet på tuben hemåt och blir väckt av en förtjusande äldre dam. Där man tvingas mörklägga lägenheten för att få den där sömnen som är så skön vid det stadiet.

De där nätterna har typ uteblivit i år eftersom jobbet alltid kallat. Visst, en och annan natt till fem har det blivit på Spyan men där har det liksom alltid slutat. Vettet säger alltid till en att nu är det nog dags för de där tre timmarnas sömn som man klarar sig på tills helgen kommer och kroppen får återhämta sig.

Ända tills i onsdags. Herrejävlar säger jag bara. OMFG för er som är data, ghey. Det började med kneg på dagen och efter ett eftermiddagssamtal från Jonathan slutade det med vakande utanför Spånga tillsammans med Kamikazepiloten till halv nio på morgonen.

Det började lätt skakigt med halvaggrostämning när husinnehavaren blev sur på mig för att jag kastade en cigg på garageuppfarten. My bad och en timme senare var vi polare, så som det ska vara. Ytterligare ett par timmar senare visade det sig att en av herrarna knegade på samma jobb och skulle börja igen om några veckor. Sedan var det snack om Malaysia, barn, Ekman som barnvakt (jag tror de önskar livet ur sina barn), tatueringar och allt sådant man vill ha en natt med nya vänner.

Halv nio, men inte förr insåg jag att det var dags för kneg till dödens timma. Ja, Jonathan somnade typ ett eller något.

Arbetet var naturligtvis en enda stor domedagsplåga, men jag köper det. & mina kollegor köpte det. De har en upp på mig nu för i sanningens namn så blev det ju inte så mycket vettigt gjort på torsdagen.

Tack Jonathan & Aaron. Jag behövde påminnas om det vackra med sommaren i Stockholm.

Igår: Tvättning.
Idag: Städning.

Ja, det betyder enbart att det är sista helgen i månaden, inget annat.

Allsvensk kommentatorhumor

”Nu går publiken upp för att ta sig en korv med bröd och en kaffe.”

Daniel Kristiansson, TV4.
Halvtid i matchen Örgryte – Helsingborg.



Jag vet inte riktigt hur de beter sig på allsvensk fotboll på västkusten, men inte är det väl kaffe som dricks som mest i halvtidsvilan eller är det bara jag som är färgad av Söderstadions ölkultur? Låt vara att det är folköl.

Apropå det så har jag alltid varit imponerad av entrepenörskraften i krogen Fiffis som ligger vägg i vägg med Söderstadion. De vet om att hammarbyarna på Norra är fanatiska och använder sig av detta för att kränga malt, humle, jäst och vatten. En liten liten liten procent av varje folköl för 25 kronor går till Hammarby Fotbolls ungdomsutveckling.

Luckan mot bakgården av Norra läktaren öppnas och i halvtid växer kön snabbt.

Det är allt som behövs för att folk ska köa i långa långa rader för att få ge typ en tioöring till Hammarby samtidigt som de får sig en, två eller en låda med sex svalkande folkisar. Detta samtidigt som det finns flera andra ölstånd inne på arenan.

Visst, jag vet. Nu har det ändrat sig en del sedan Hammarby fick ta över all försäljning inne på arenan – men traditionens makt är stor och kön till Fiffis minskar inte.

17 juli 2006

Serieledare

Creeper Bloggtoppen.se BlogRankers.com Media och Journalistik bloggar Film & TV bloggar Blogg