27 september 2006

Bajen - bäst i stan


Skit i tabellen, Bajen är bäst ändå

Faktum är dock att Bajen är bäst - i Stockholm. För andra året i rad har Hammarby varit laget som plockat flest poäng i derbymötena. Djurgården är sämst för andra året i rad, förra året fanns dock endast två kandidater. Den tredje kandidaten återfanns längre ner i seriesystemet och igår spelade de åter som ett Superettanlag och fick en lektion i fotboll, signerat ett gäng grönvita dårar.

Årets derbyn är spelade och om vi bryr oss om den tabellen så blev det så här:

1. Hammarby 7 poäng
2. AIK 6 poäng
3. Djurgården 4 poäng

Att försöka sig på det här med matchanalyser är inget för Rätt & Slätt, han är normalt inte i tillståndet att bedöma vad som var bra och dåligt, mer än att Hammarby åt upp AIK på plan igår.

För övrigt håller jag med Patrik Ekwall, sluta jiddra om taktik - utan hjärta, ingen vinst. Så enkel är det som händer på den där planen, och samtidigt så svårt.

Kapten Kola, Dvärgen, Dubbel-Gunnar, Pålle, PFO, Jeff "Jag drar näven i plexit om du byter ut mig" Aubynn, Ante, Lolo, David, Kung Petur, Toni "Klick-klick" Nhleko. Ni betyder så sjukt mycket att ni inte någonstans kan komma att förstå det.

Utelämnade en i den uppradningen av ett speciellt skäl.

José Monteiro de Macedo! Du har på egen hand betalat hela HTFF:s budget för innevarande år. Tredje matchen från start och sjukt stabil.

Så, nu väntar vi på att Lars-Åke Lagrell ber sin son Sebastian om hjälp när det gäller Hammarbys överklagan så att vi får de där tre poängen som försvann för någon månad sedan. Därefter kan vi börja orera fritt om den där pokalen. För att låna ett par ord från grönvita sidan upp... Yeah, like that´s gonna happen...

SMS som aldrig borde skickats i natt:

Vi äger och våldtar och knullar
Skickat till person som inte alls är insatt i ramsan "Vi ska våldta era horor..."
Slutsats: Sådär smart Richard.

Nu har vi våldtagit AIK så klart det är fest
Skickat till kusinen Simon som undrade om vi mådde bra.

Nu kommer många bli helt förfärade och skriva upprört i kommentatorsfältet så lika bra att föregripa det. Nej, detta hör inte till mitt språkbruk en normal dag, men det var faktiskt derby. Ni kan tycka att det är en värdelös ursäkt och det är det säkerligen, men det var faktiskt AIK vi sparkade skiten ur igår. För rätt många människor i det här landet så räcker det alldeles utmärkt. Säger någon att det är typiskt manligt så kan jag säga att underbara Isobel låter lika galen som jag på match.

Johan Esk, Dagens Nyheter, satt i Förkväll på TV4 tidigare i dag och sa att han har ju stått i en klack, men att han växt ifrån det. Hur kan man växa ifrån passion?

26 september 2006

Ångesten fick mig att spy

Först, välkomna Tre hörnor straff. Jag hoppas på supporterperspektiv, men då Jesper Högström skriver så är jag inte helt säker på det. Vi har som sagt väldigt olika syn på supporterskap, men han skriver bra - ohyggligt bra.

I övrigt, jag har spytt precis. Det är en sådan dag, en derbydag.

På fredag, demonstration mot den urvattnade journalistiken som råder gällande läktarkulturen i det här landet.

Till sist, jag skulle som chefredaktör aldrig tillåta Johan Esk att i framtiden skriva om något som ligger utanför de vitkritade linjerna. I dag skriver han att han vill avskaffa integriteten och jämställer huliganer med Hells Angels och Bandidos. Suck.

Jag tycker i och för sig inte att han skriver bra om det som händer innanför de där linjerna heller.

Jag har medvetet valt bort apokalyptiska formuleringar, senast jag gjorde det gick det sådär.

25 september 2006

Stureplan flyttade till Park

De kom i horder till en stad som ingen känner sig riktigt bekväm i. De slår sig samman, ockuperar ställen på bibliska mått i stil med gräshoppor och grodor. De isolerade sig från den nya världen, upprättade en koloni där på Park Hotells bar. Det var tryggheten som var så befriande, patetiskt men ändå befriande.

Nickade till Fredrik Strage som skötte musiken, handskak & kul att ses-samtal. Dyrare drinkar än på Riche, men lika oklanderlig personal. Att få behålla mixskeden för att själv få blanda myntan till rätt smak är en touch jag kan längta till, händer oftast i New York annars. Göteborg är inte New York, men anständigt bra personal i baren.

Skakade tass med Gellert Tamas och pratade om utsökt berättade programmet om apatiska flyktingbarn som sändes förra veckan. När jag såg programmet hoppade jag till över en speciell sak.

"Varför i helvete sitter nationaldemokraternas gamla ordförande i Täby i Gellerts program..."


Diskussion med Simon Bank om supporterkultur (följetång på sms under en tid) där ett och annat medhåll åtminstone kom fram från honom. Pratade lite förväntningar på derbyt i morgon. (Not: Nu blev jag genast lite illamående vid tanken på match.)

Babbel med Mustafa Can som jag gillar skarpt. Vi pratade kvinnor och kärlek, bådas förvirrade skallar om vad som betyder vad.

Hej hej, jag är Richard, du är Sigge - trevligt att träffas. Jag hade missat festen på fredagen, får ta nästa år helt enkelt.

Det var en kväll på Hotell Parks bar. Resten av tiden gick åt till promotion för samarbetet mellan Expo, Expressen och Natur och Kultur. Det gick sjukt bra. Fullsatt vid föreläsningarna och celebert besök av bland annat gamla propagandachefen från Nationalsocialistisk Front, Björn Björkqvist och Daniel Höglund som numera är en av blott två kvar i Riksledningen för samma organisation.

Björn hade precis som jag trott att NSF skulle få något fler röster i valet än de faktiskt fick. 1417 blev det och jag hade tippat på 2 000.

I kväll är det avskedsöl och löningsöl. Många bud och jag ska hinna med dem alla. Om jag inte lever i morgon så beror det på att löningsölen är påkallad av en annan ledarredaktion och sändlistan innehöll vid väldigt snabb genomskumning en likasinnad. Fast jag älskar dem alla, ändå.

21 september 2006

Expo + Expressen + Natur och Kultur

Bokmässan går av stapeln i dag i Göteborg och i samarbete med Expressen och Natur och Kultur ger Expo i dag ut en stor bilaga om den nationella rörelsen.

I dagens upplaga av Expressen kan ni läsa en del här, här, här och här kan du beställa tidningen gratis.

Bäst att ta det igen: Det är sådana här personer som 160 000 svenskar på flera ställen röstat in som ska besluta om kommuners framväxt. I bland undrar man om det inte är befogat att ställa sig på toppen av Sinaiberget och skrika det rakt ut:

- Folk är dumma i huvudet!, fast det gör man ju inte. Jag respekterar folkviljan och är egentligen för att man ska lämna över styret till sverigedemokraterna i någon kommun så att svenska folket får se exakt hur inkompetenta människorna som besitter mandaten faktiskt är.

Det är många på redaktionen som slitet livet ur sig för det här projektet. Daniel Poohl, Håkan Gestrin, Kajsa Lindohf, Mikael Ekman, Anders Dalsbro, Maria Blomquist och säkerligen någon jag nu glömmer bort.

I dag har första gänget anlänt till Bokmässan för en helg fylld av aktiviteter och jag ansluter i morgon kväll med ytterligare ett gäng.

Anledningen till att dessa tre företag inleder ett samarbete är ganska enkelt. Alla bildades i hopp och tro om att upplysning motar bort mörkerkrafterna.

19 september 2006

Tryckfels-Nasse

Alltså, Tryckfels-Nisse har man ju hört talas om - men Tryckfels-Nasse måste man säga vara ny på arenan.

Även i Resumé här. Även Expressen här.

Alltså sverigedemokraternas Richard Jomshof, gruppledare i Karlskrona, som i dagens Karlshamns- och Sölvesborgsupplaga fått sig en liten mustasch ditmålad på överläppen. Herregud, var är humorn på Blekinge läns tidning?

Någon på tryckeriet lessnade på att sverigedemokraterna gått fram som en virvelvind i de södra delarna av landet och ville visa det för omvärlden. Det måste väl också kallas för konst, även om tidningen skriker om intrång i upphovsrätten. Kan lova att fotografen säkerligen garvade häcken av sig när han såg resultatet.

Jag har träffat Jomshof ett par gånger, han gillar mig inte direkt kan vi väl säga. Jag gillar honom. Han hade ett soft synthband en gång i tiden, Elegant Machinery. De var på turné med vänsterorienterade Cat rapes dog back in the days. Om jag inte missminner mig var det i Tyskland turnén ägde rum. Rätt & Slätt erfar att det tog typ två minuter i bussen innan rasismen flödade - det var måttligt populärt av bandet med helt andra åsikter, enligt mina källor.

När Jomshof blev av med sitt arbete som lärare på gymnasiet i Karlskrona var jag den första att bjuda in honom till Sveriges Radio för att diskutera det inträffade. Det har han tydligen helt glömt bort för nu när man skriver till honom får man inget svar.

Resumés klotterplank brukar mest locka fram haters, men en del fyndiga saker måste man bjuda på...

Som Voltaire sa, "Jag hatar dina åsikter, och jag är beredd att döda dig". Nej, vänta... "Jag hatar dina åsikter, och jag hatar dig"... Hmm, det blev inte heller rätt. "Jag hatar dina åsikter, och..." Äh vafan. Skitsamma.

18 september 2006

Drömmer jag?

Är det sant att Sverige har fått en borgerlig regering?

Är det sant att svenskarna har röstat fram en borgerlig regering mitt i en högkonjunktur?

Är det sant att svenskarna för första gången på 25 år röstat fram en majoritetsregering bestående av högerpartier?

Är det sant att moderaterna gjort den största uppgången som ett parti någonsin gjort på ett val?

Är det sant att Göran Persson som första socialdemokratiska förlorare någonsin deklarerat sin avgång?

Är det sant att stockholmarna gett centerpartiet två mandat?

Är det sant att världens bästa Federley sitter i riksdagen från och med nu?

Är det sant att FMSF har de bästa efterfesterna, i jämn takt med ungcentern?

Är det sant att det var centerbrudar som höjde stämningen till max på moderaternas fest på Nalen?

Är det sant att jag lever?

14 september 2006

Popen som bortspolad i valet

Gunilla Brodrej skriver på Expressen Kultur om de partier som fått för sig att de är bra på musik.

Jag åberopar research-cred för detta knäcket, fast jag gillar att dela med mig av saker jag inte själv är sugen på att skriva om. Jag sitter hellre med Krohnman över en platta öl och skrattar häcken av mig åt eländet.

Jobbigt att erkänna: Sverigedemokraternas är bäst (till de börjar sjunga) och sedan Miljöpartiet (om de hoppade över den usla rappen).

Skönt att lätta mitt hjärta: Moderaterna skulle hållt sig till det gamla på den här punkten, hålla käften om saker man inte kan något om.

EXTRA! SAKINE MADON FRIAD EXTRA!


Sakine Madon blev i måndags anmäld till Justitekanslern för tryckfrihetsbrottet hets mot folkgrupp. Bakgrunden är krönikan Pippi kränker kanske Atatürk som Turkiska Riksförbundet menar var kränkande mot hela folkgruppen turkar.

De läser Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och Tryckfrihetsförordningen (TF) som Fan själv läser Bibeln.

Göran Lambertz, Justitiekanslern, fick ärendet på sitt bord. Han måste antingen ha skrattat ihjäl sig eller börjat undra om det är dags att söka nytt jobb för att slippa alla okunniga anmälare. Efter två dagar, igår, fattade han så det självklara beslutet.

ATT KRÄNKA ÄR INTE HETS MOT FOLKGRUPP. Punkt. Såg ni det, punkt.

Demokratin och yttrandefriheten har segrat och nu kan vi kanske gå vidare. Vackrare ord än slutorden från Göran Lambertz i avslaget finns nästan inte. Håll till godo.

Begreppen ”nedsättande eller förnedrande natur” tolkas sålunda med viss restriktivitet. Det gäller inte minst på de tryckfrihetsrättsliga och yttrandefrihetsrättsrättsliga områdena.

Det bör även framhållas att tryck- och yttrandefriheten utgör en viktig grundval för en fri debatt och åsiktsbildning. Vid bedömningen av om t.ex. en tidningsartikel innefattar hets mot folkgrupp skall alltså beaktas att syftet med införandet av straffbestämmelsen inte har varit att motverka debatt eller kritik av skilda företeelser.

Den anmälda artikeln innehåller uttalanden som kan uppfattas som kritiska mot turkar. Udden är dock riktad främst mot den turkiska staten och dess grundare Mustafa Kemal Atatürk. En samlad bedömning av innehållet i
artikeln leder mig till slutsatsen att denna inte kan anses innefatta hets mot folkgrupp. Följaktligen skall det inte inledas någon förundersökning i ärendet.


Beslutet går att beställa genom Justitiekanslern:
08 405 10 00
Ärendenummer:
5950-06-30

Det mest komiska i det här är ändå att Justitiekanslern hade varit en sjukt mycket bättre ansvarig utgivare på Stockholm City än Mikael Nestius. JK står pall när det blåser snålt, Nestius böjer sig som en pinad fjällbjörk för en vindpust.

13 september 2006

Rolf "van den dålig timing" Brink

Givetvis ska han flytta Stockholm Citys chefredaktör Mikael Nestius dess tillförordnade vd Anders Kvarby till DN. (Nu när Nestius har slutat anställa sina familjemedlemmar...). Dessa är ett radarpar som kan allt som behövs för att göra tidning och tidningsaffärer.

Detta när Jan Wifstrand kastade in handduken på Dagens Nyheter och tidningskungen Thorbjörn Larsson skulle utse ny chefredaktör.

Hysteriskt roligt med tanke på att Mikael Nestius inte verkar besitta de grundläggande kunskaperna och ryggraden som krävs för att vara chefredaktör eller ansvarig utgivare.

Med darr på spärren?


Det har väl blivit dags helt enkelt, att skriva något om sverigedemokraterna inför söndagens val.

Statsvetaren Stig-Björn Ljunggren oroar sig kraftigt över partiets framfart de senaste dagarna. Jag har en stor respekt för SBL, men jag tror fortfarande att det avgörande i årets val är tydligheten mellan två regeringsalternativ. Antingen det eller så är jag naiv som fortfarande tror att väljarna inte vill ha ett gäng år av kaos och kohandel, som i början av 1990-talet.

I Expressen för en månad sedan skrev jag att mitt stalltips låg på 120 000 röster eller något åt det hållet. Det gällde i det läget vi var då, noll uppmärksamhet kring partiet och inget genomslag som var mätbart hos opinionen för partiets aktiviteter. Detta har ändrats något nu sista veckan och jag får nog justera upp min prognos en del, hur mycket är dock svårt att säga.

Jag tror fortfarande inte att partiet kommer in i Riksdagen, utan att de hamnar runt eller strax över 2,5 procent. Det är fortfarande på det lokala planet som jag ser med stort intresse på söndagens rösträkning, snarare än på riksplanet när det gäller sverigedemokraterna.

Förra valet tippade jag att sverigedemokraterna skulle få 75 000 röster, få 50 mandat men trodde att det skulle bli i 25 kommuner. Jag hade fel på 1 300 röster, prickade mandaten exakt, men felbedömde med fem kommuner var de skulle få mandaten. Det var givetvis sjukt mycket tur, men en kollega är fortfarande skyldig mig en back öl och en flaska whisky för att jag vann vadslagningen på alla områden. Fel av mig, Mikael Ekman prickade nog ändå antalet röster för Rikshushållarna på pricken - men ändå.

Jag är en person som gillar klara besked, därför har jag fått upp en ny stjärna i min skalle. Sven Otto Litorin är mannen jag talar om.

"För oss är det solklart. Inget samarbete med sd. Punkt slut."

I dag skriver även Fredrik Malm på Brännpunkt på temat om att det givetvis är upp till väljarna och att det är personer ur LO-kollektivet som mest lockas till sverigedemokraterna. Socialdemokraterna har genomgått en stor förändring i den här frågan sedan Marita Ulvskog tog över som partisekreterare efter Lars Stjernkvist.

Stjernkvist insåg vikten av frågan direkt efter valet 2002. Han lyssnade på sina partikollegor nere i Skåne som gjorde analys av vilka som röstade på sverigedemokraterna - nämligen klassiska arbetarröster. Han förde till pengar till Sveavägen 68 för att aktivt arbeta med de här frågorna. Sedan kom Ulvskog. Pengarna försvann på stört från kansliet och frågan blev en ickefråga inom partiets topp, undantag finns men vad de kämpar i motvind.

Marita Ulvskog verkar inte heller ha koll på vem som tagit till sig av Ny Demokratis politik sedan deras intåg i Riksdagen efter valnatten 1991.

- Det är bra att också m och fp tycker det eftersom de samarbetade med ett främlingsfientligt parti, Ny demokrati, förra gången. Det gjorde inte vi. Och vi kommer inte att göra det den här gången heller, säger Marita Ulvskog till Svenska Dagbladet.

Marita Ulvskog är Sveriges svar på Bagdad-Bob. Det är inte långt i från att vi kan drämma till med begreppet lögnare. Både de borgerliga och socialdemokraterna har varit ansvariga i att ta till sig Ny Demokratis politik. Regeringar på båda sidor har drivit igenom Ny Demokratis kärnfrågor gällande invandringen. I vissa fall har man varit värre än NyD.

Så vad blir profetian inför söndagen? Sverigedemokraterna ska aldrig räknas ut, den saken är klar. Gott så att vi har fått tydliga beslut från alla tänkbara regeringar att ingen tänker samarbeta med Sverigedemokraterna i Riksdagen. Om sverigedemokraterna mot förmodan skulle äntra Helgeandsholmen på söndag så kommer vi få se koalitionsregeringar av största mått. S och M kanske kan samregera, det vore tråkigt för vitaliseringen av partipolitiken - men ibland finns det större frågor än så.

Fortfarande tror jag inte att sverigedemokraternas relativt höga opinionssiffror har kommit in i skallen på de etablerade riksdagspartierna utan att man är så fast i kriget mellan allians och vänsterröran att man blivit blind. Skygglapparna påsatta sedan en månad tillbaka och möjlighet att ta in nya intryck verkar omöjlig.

Att vi fortfarande har en horribelt okunnig presskår på området vore ändå roligt att se förvirrade på valnatten och de första månaderna i Riksdagen, men det känns som en glädje som skulle vara snabbt övergående. OM de kommer in så tippar jag att Per Nygren på Göteborgsposten å det snaraste kommer att få mängder av erbjudanden av rikstidningar baserade i Stockholm, då han är en av mycket få kunniga journalister på området. Expo får flytta in i Riksdagen, om så behövs.

När det gäller opinionsundersökningar och sverigedemokraterna så har jag sagt det väldigt många gånger, sverigedemokraterna underskattas alltid på grund av flera faktorer. Dels så finns inte sverigedemokraterna med som alternativ när den uppringde ska ta ställning till vilket parti de skulle rösta på om det var val i dag. Den uppringde måste uppge sverigedemokraterna på eget initiativ. Den andra delen är att en del skäms för att säga att de ska rösta på sverigedemokraterna. Den sistnämnda faktorn tror jag har minskat de senaste fyra åren.

Sifo är de enda som ger sverigedemokraterna relativt höga siffror på allt mellan 2,4 till 2,7 procent. Temo ger partiet mellan 1,5 och 2,0 procent. Demoskop uppger att de registrerat partiet på 1,3 procent och eventuellt något högre någon gång. Skop lägger dem runt 2 procent. Alltså, sjukt svårt att säga vad detta betyder. Tar vi den högsta siffran från Sifo på 2,7 procent och slår ut över antalet intervjuer på 1 200 så får vi att 32 personer har uppgett att de tänker rösta på sverigedemokraterna. Felmarginalen är som alla förstår extremt stor och kan slå hur som helst.

(Min signerade ledare från Expressen ligger inte på nätet, har mailat webredaktionen om det och återkommer med den senare.)

12 september 2006

Minidrevet rullar vidare

Sedan lördagens debattartikel så har nu en del skrivits i ärendet. I dagens pappersupplaga skriver Esref Okumus en nedsabling av Stockholm Citys chefredaktör Nestius på Expressen Kultur. Journalisten har en artikel, som Dagens Media hängt på och gjort en rewrite på.

Alla väntar ivrigt på svar, för inte kan väl pratminuset i Journalisten vara Mikael Nestius svar?

09 september 2006

Centrumhets

I dagens upplaga av Expressen skriver jag, Håkan Jacobson och Johan Norberg om yttrande- och tryckfriheten som vi anser vara satt åsido på Stockholm City.

UPDATE Måndag 11/9: Nu finns den på Expressens sida också. Ni väljer var ni vill läsa den givetvis.

Stockholm City och yttrandefriheten

Den 30 augusti var det Tryckfrihetens dag. I samband med detta uppmärksammades Tidningsutgivarnas kampanj för det fria ordet stort i 168 dagstidningar. Samma dag skrev krönikören Sakine Madon under rubriken ”Pippi kränker kanske Atatürk” i Stockholm City. Texten kritiserade i en raljerande ton att den turkiska tullen beslagtagit Pippi Långstrump-böcker. I detta sammanhang nämnde hon folkmordet på armenier och hånade även den turkiske landsfadern och diktatorn Atatürk. Texten innehöll ingenting som ens är i närheten av ett lagbrott, men framkallade ändå många arga reaktioner hos turkiska organisationer och hos svensk-turkar i Sverige.

Efter påtryckningar från bland annat Turkiska Riksförbundet, med hot om anmälningar mot tidningen och Sakine Madon, bad chefredaktören Mikael Nestius två dagar senare om ursäkt för krönikan (1/9-06). Krönikan togs samma dag bort från tidningens hemsida.

Först hyllas tryckfriheten. Sedan dras en krönika in. Kappvändare är ordet som dyker upp i våra sinnen.

Genom att ge vika för en skränig opinion har Mikael Nestius inte bara behandlat en av tidningens medarbetare illa. Han har dessutom spelat tryck- och yttrandefrihetens fiender rakt i händerna. Vilken blir signalen till journalister och andra medarbetare när de som retar upp tillräckligt många ”kränkta” människor blir bestraffade och inte uppbackade? Och hans budskap till grupper som vill bli av med obehagliga texter är tydligt: Blir trycket tillräckligt stort ger tidningarna efter.

I Journalisten (5/9) efterlyser Mikael Nestius någon politiker som vågar försvara tryckfriheten. Själv behöver han naturligtvis inte försvara varje bokstav i Sakine Madons krönika. Men på vilket sätt försvarar han tryckfriheten när han i efterhand drar in Sakine Madons krönika? På vilket sätt försvarar han tryckfriheten genom att offentligt be om ursäkt, i stället för att ge sin skribent uppbackning?

Stockholm Citys läsare gavs intrycket att ursäkten för krönikan även kom från Sakine Madon. Men av hennes blogg framgår att hon inte var med på detta. Efter att flera bloggare - däribland vi - uppmärksammat historien raderade plötsligt Sakine Madon alla inlägg med kritik från Stockholm City. I stället meddelar hon: ”Jag får inte skriva vad jag vill här. Såvida jag inte ska skriva på annat håll.”

I stället för tryckfrihet får vi tystnad. Är det så Mikael Nestius vill värna det fria ordet?

--------------------------------------

Richard Slätt, fd chefredaktör Expo, bloggar på rattochslatt.blogspot.com

Håkan Jacobson, ledarskribent Upsala Nya Tidning, bloggar på www.haja.nu

Johan Norberg, författare, bloggar på www.johannorberg.net

08 september 2006

Fest och fest och jobb och jobb


Insiders program om Sverigedemokraterna, det största partiet utanför riksdagen, lockade 320 000 till tv-soffan. Med tanke på Efterlysts siffror på 460 000 så får det räknas som helt ok, även om jag hade trott på något mer - men det är något som gör att tv-hösten inte på riktigt har fått folk att sätta på burken. Är väl i och för sig ett sunt tecken.

Såg inte själv gårdagens program eftersom jag var på Expressens sensommarfest på Clustret nere vid Riddarfjärden. Det var trevligt och roligt folk gör att det blir trevligt. Leo Lagercrantz, Natalia Kazmierska, Gunilla Brodeij, Ann-Charlotte Martéus fanns vid mitt bord.

Det kan inte gå så bra för tidningen, två ölbiljetter per person. De andra tyckte att det var normalt, men van vid Strix så vart man chockad över grejen med biljettsystem och sedan att det bara var två per person. Blev att langa in kortet i baren, och jag har inte tittat på kontot sedan dess.

Wayne Serentis dök upp sent, vände in och vände ut med oss till Riche för lite släckning. Var rätt märkligt igår, kände inte igen alls mycket folk - kan ha att göra med promillehalten också, att jag inte kollade helt enkelt.

Klockan tre i natt stod jag i duschen. Det var också en natt det.

07 september 2006

Giganten Häglund

Kjell Häglund, redaktionschef på Residence, gillar jag ofta. I dag älskar jag mannen fullständigt. När bladet tas från munnen i Resumé så lägger jag mig platt och bara njuter när stora kapsågen går över tv-kritikernas arma lemmar.

I produktionsbranschen skrattas det rätt mycket åt dessa män, oftast män även på detta området. Det anses vara en hyllning till ett bra program att sågas av Jan-Olov "Gossen" Andersson på Aftonbladet. Häglund är mest spot on på Furhammar som jag själv ser det. Särskilt gott eftersom han, med viss rätta sågar en del men drar med saker som är bra i fallet.

Jag tror att det finns en person som är tv-kritiker och kan nämna mer än två producenter. Jag är förvånad om de kan nämna mer än två produktionsbolag.

Ja, visst är jag opartisk.

06 september 2006

Dagen D plus ett

300 000 personer tittade på första programmet, vilket får anses vara godkänt med tanke på vilka motståndarna var vid tidpunkten.

Men aj, för Meter, när Miljonärerna gjorde gårdagens djupdykning. 155 000 tittare måste svida ordentligt nere i Värtan. Inte kul, inte kul.

Nästa tisdag ska det bli intressant då Idol inte rullar eftersom det är valprogram samtidigt, det vill säga ett program som borde locka andra än vår målgrupp.

05 september 2006

Dagen D

Sådana här dagar är alltid förknippade med lite ångest, men det känns oförskämt bra ändå. Det är i kväll Carl Jans Änglar har premiär på TV3. Tiden är 20:00.

Det är inte en enkel slot som programmet fått. Mot oss går monstret Idol på TV4 och på Kanal 5 går söta Gilmore girls. Det är program som alla riktar in sig på samma målgrupp så det blir en kraftmätning i kväll. Det ska dock sägas att det är positivt att kanalledningen har så stor tilltro till programmet och att tjejerna kommer att locka publiken ändå.

Får väl säga att Miljonärerna på Kanal 5 borde lockat mer än 260 000 tittare. Såg inte programmet, men budgeten har inte varit liten direkt så tror inte att man är nöjd med första programmets siffror. Vi får ge det ett par veckor innan vi dömer ut det helt.

Programchefen Johan Westman håller dock masken på ett föredömligt sätt för alla som vill skapa spinn.

I kväll tittar ni på programmet, 20:00, TV3, eller hur? Själv äter jag middag ute vid den tiden - men jag har redan sett det och grät lite lätt för mig själv första gången.

Efter det har vi lite ångest till MMS siffror för programmet presenteras under förmiddagen under morgondagen.

Uppdatering 14:00
Nu har vi höjt förväntningarna lite ytterligare. Ok, Robban har sagt att han gillar det han sett och att tjejerna är fantastiska - men herrejävlar va han verkar älska det när han blir intervjuad av Resumé. Nu missar ni inte det här för allt i världen.

04 september 2006

På kulturens slaktbord


Jesper Högström sågar min ledare från i förra veckan på Expressen.

Begreppet "Vi är Hammarby" har varit gällande på den norra läktaren under många år. Jesper Högström, som var den enda fotbollskribent värd att läsa under VM, har en syn på supporterskap som jag aldrig kommer förstå mig på. Han definierar det utifrån ett rent konsumentperspektiv. Jag vill direkt påpeka att jag inte konsumerar Hammarby, jag lever med det.

Jag skrev också inledningsvis i krönikan att "Jag är hammarbyare och borde inte skriva om klubben, journalistisk integritet och konsekvensneutralitet är för mig omöjligt att förena med Bajen." Det var för mig viktigt att poängtera att jag i detta fall inte kan vara neutral.

Jag lever med en klubb jag älskar innerligt och djupt. Jag älskar Sulans vader, Totte "För mig är de ett gäng skojare" Gerrbrand, citatmaskinen Runström, legendarerna Nacka och Ronnie, mäktige nummer nio i Hella. Eller Kenta & Billy.

Jesper Högström vill göra gällande enligt tesen "passar det inte så stick" att jag och vi andra som skapat Hammarbys varumärke inte har där att göra längre. Jag har en tro att klubb och supportrar ska bygga det varumärket för framtiden. Utan Hammarby är vi många som är ingenting, utan oss är Hammarby ingenting. Så har det varit och så hoppas jag att det ska förbli.

Däremot får jag väl tacka Jesper för omdömet att jag är en "extrem supporter". Jag kan inte mer än hålla med, förbannat stolt extrem supporter.

Ps. Jag har aldrig sagt att det som hände på Söderstadion för en vecka sedan var säkerhetsorganisationens ansvar, bara att allt är inte så enkelt som det ser ut att vara från pressläktaren på södra läktaren. Ds.

Bilden är från förra derbyt tillsammans med Blogdizz! efter den oavgjorda matchen.

Yttrandefrihetens hycklare

En ansvarig utgivare har ett flertal viktiga ansvarsområden. Han/Hon ska se till att felaktigt material inte kommer igenom tidningens kontrollavdelningar, gör de det så får han/hon stå till svars för det i rättegång initierad av Justitiekanslern.

Han/hon är suveränt ansvarig för vad som står i tidningen.

Han/hon är ansvarig att när han/hon släppt igenom material antingen backar upp det efter att kritik uppstått efter publiceringen eller införa rättelse om faktafel har smugit sig in.

Han/hon ska inte be om ursäkt för att någon känner sig kränkt. Published and be damned, är gamla bevingade ord som hyllas högt av publicister i Sverige och för all del anglosaxisk presstradition.

Han/hon ska inte överge en reporter/journalist/redaktör/krönikör som skrivit för vissa obekväma sanningar.

Han/hon som agerar på detta vis ska, observera ej bör utan ska, överväga annat yrke i en helt annan bransch.

Detta med anledning av Sakine Madons krönika om att Pippiböcker på kurdiska stoppats i turkiska tullen.

City, en del av Bonnierkoncernen, ska skämmas. Skämmes ta me fan!

Creeper Bloggtoppen.se BlogRankers.com Media och Journalistik bloggar Film & TV bloggar Blogg